Hej,
Sylvester här, idag ska vi prata om hästbeteende.
Matte tycker att det är bra om jag får
miljö-träning och dämpar mitt
flyktbeteende.
När jag ser henne komma i full fart med


en massa grejer och reflexer i händerna, då
FLYR jag, försöker gömma mej bakom träden, men hon hittar mej alltid. SUCK.
På med alla grejer och
reflexer som både hästar och mattar måste ha i
höstmörkret.
Jag skäms lite, vi ser ut som
julgranar.
Vi tittar på hemska traktorer och barn som leker och skriker, och som alltid, bilar som kör fort och bromsar på skrikande däck- har dom aldrig sett en häst i
julgransmundering förut?
När vi kommer till skogen, där allt är lugnt och skönt för en häst, vad händer då?
Jo, min
matte blir
JÄTTERÄDD, som ett nervvrak ser hon

älgar och ormar överallt. Det blir en kort sväng i den behagliga atmosfären, just som jag hittade goda träd att äta ifrån.
Sista miljötestet är FUL och BULLRIG industri, inte ett dugg farligt, ser mest grått och trist ut.
Äntligen, tillbaka mot stallet, så att man får vara häst, som hästar ska vara, och mitt på stallplanen bli
JÄTTERÄDD för
STALLKATTEN (förklädd TIGER).
I morgon blir det
HEMLISAR, hästbeteende i smyg...
CIAO!